Mycket som händer
Det är mycket osm händer och har hänt..
Från att tro att jag aldrig reser mig igen till idag när jag känner mi gstark! Vandringen har varit lång och framför allt fruktansvärt jobbig...
I sommras när allt var bestämt för 50 i 11 gången.. Nu är det över....
Då kommer nästa chock.. Går inte att beskriva känslan när jag gjorde testet och fick resultatet...
Hur fan ska jag berätta detta? HUr gör jag nu? Vad ska hända.. ??? Förtvivlan och glädje och kroppen var i total kaos.. Frågorna blev många.. Vad vill jag? Vad vill han? Vad vill vi tillsammans?? Sjukhusbesöken var många..
Beslutet fattades och en fruktansvärd jobbig tid började.. Tackar gud för det stöd jag fick!
Hade aldrig klarat det utan dig!! Inte utan min underbara famij heller för den delen!!!
Vi tog oss igenom det.. Kom väldigt nära varandra IGEN... Banden blev om ännu starkare..
Tiden efter tyckte jag att det gick ju bra.. Sen kom nästa bakslag.. Vad har jag gjort??? Fick en enorm ångest och mådde dåligt..
Man blir väl starkare och starkare....
Nu tror jag att jag mår bra och kampen mot extra kilona börjar.. Det kommer att gå!
Jag ska lyssa som den stjärna jag är, ge mig lite tid bara..
Sommaren var även full av glädje.. Min syster red final i falsterbo och ingen var stoltare än jag:)
NU har jag båda systrarna inom räckhåll och det är så underbart! Ingen förstår om ni inte har systrar själv!
Älskar er!